Bli vän med John

Klockan 04:42. Det lilla röda huset ligger i djup slummer. Tills följande ljud ekar ut från barnkammaren.

En sluddrig barnröst.”De e min.”

En annan sluddrig barnröst:”Nej, de e min.”

Den första igen, lite högre:”De e MIN.”

Den andra igen, ännu lite högre:”Neeehej, de e MIN!”Detta fortsätter tills det når ett lätt hysteriskt klimax för att sedan ganska hastigt klinga av. Smackningar och nappsug hörs. De två små änglabarnen sover vidare. För de var aldrig vakna. De bara genom gick en av alla sina konflikter med varandra. I sömnen.


Klockan 04:50. Mamma till de två små änglarna ligger klarvaken. Barnens sömnbråk hade dragit upp henne ur sömnen som en fisk på en krok. Och nu var det som att sömnen aldrig ens varit och hälsat på denna natt.Som att alla sömntåg lämnat perrongen och sedan hade alla efterföljande avgångar blivit inställda. Som att jag haft något otalt med John Blund och han tar ut sin hämd.


Klockan 05:05.

Mamman mumlar ilsket för sig själv medan misströstande tankar snurrar fram, tillbaka, upp, ner och runt i det obehagligt klarvakna huvudet. Hela nästföljande dags alla utmaningar ställer upp sig på en lång rad.


Och mamman bara vet. Att utan sömnen kommer dessa bli oöverkomliga. Utan sömnen kommer nästa dag vara en trist kamp för överlevnad. Men detta till trots. Så håller sig sömnen på retfullt långt avstånd, medan minuterna tickar på, obönhörligt.Sömn. Det är som att utvinna små, små dyrbara droppar av ett en väldigt sällsynt växt. Det är som att försöka fångna in unika fåglar som endast lever i djupaste Amazonas. Det är som att försöka bryta sig in genom en låst järndörr omgärdad av en styrka med vakter. Vi är små och hjälplösa inför sömnens makt.


Vi är fullkomligt beroende, som drogmissbrukare på jakt efter sin fix. Men skillnaden med drogen är att vi byggs upp ochstärks av sömnen. Likheten med drogen är att vi bara blir ömkliga spillror utan vår sömn.


Sömnen är som ett livsserum. Så självklart, så basalt, så trivialt. Samtidigt så svårfångad, obegriplig och oersättlig. På Wikipedia står det följande under sömn:”Sömn är ett normalt tillstånd då en organism en kortare tid är synbart medvetslös och inte gensvarar för stimuli …//…Råttor som helt hindras från att sova dör inom ett par veckor.” ”


Mina barn bråkar till och med i sömnen. Så utan MIN mammasömn så är jag körd. Som de där råttorna. Ja, om inte heldöd, så i alla fall halvdöd. Jag vill LEVA. Inte bara överleva.

Jag behöver stå i givakt på perrongen. Vara beredd när sömntågen har sina avgångar. Ha jämna pengar till konduktören.


Jag behöver bli John Blunds bästa vän.

0 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla