I den innersta vrån av mig själv

I den fridfulla vrån av mig själv

Sitter en del av mig ihopkrupen

envist instängd

Och väntar otåligt

På att kliva fram och borsta av sig dammet

Sträcka ut sig i sin fulla längd som en katt efter en tupplur

Att det ska bli fritt fram

Att ta plats, tänka på sig själv

Skapa och förverkliga lustfyllda idéer

Sätta igång och slappna av


I den brokiga virveln av mig själv Springer jag Flämtande, febrilt och förtretligt utelämnad åt allt som ska göras Passar tider, plockar undan disk och leksaker Sköter arbete och tankar bilen Byter blöjor och sängkläder

Dammsuger, köper fil och bröd Med utnötta skosulor och skavsår i bröstet Flåsar denna del av mig frustrerad fram Undrar när en jag någonsin ska få en lugn stund en sekund

I den darrande vrån av mig själv

Tassar jag försiktigt omkring

För att med stor koncentration undvika att kliva fel

undfly de ömmaste punkterna

Håller en beskyddande hand om mitt hjärtas skörhet

Bygger skyddsmurar

mot de väderstreck där de kyligaste nordanvindarna blåser

Tänder små eldar

för att hålla mig varm och hel


I den kraftfulla vrån av mig själv

Står jag med uppkavlade ärmar

Och tittar ut över slagfältet av mig själv

Skakar stillsamt på huvudet

Undersöker nogsamt alla skavsår och ömma punkter

Alla flämtande, frustrerade dagar och tankar

Rensar upp bland

borttryckta sorger, darrande trötthet

och sorgligt övergivna lustfyllda platserna


I den innersta vrån av mig själv

Sörjer jag smärtan

Men låter den inte kontrollera mig

Känner jag darrningarna

Men låter dem inte förgöra mig

Vredgas över tröttheten och stressen


I den innersta vrån

bestämmer jag mig för

att ta upp kampen


och upptäcker att jag är

Stark och förmögen


1 visning0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla