Energiknippets lysande kraft

Uppdaterat: 12 juli 2020

Om du tänker dig en balansvåg. I ena skålen ligger ett stort, tungt knippe energi. Knippet får hela vågen att tippa av sin intensiva tyngd. Och det en enda som kan väga upp den intensiva energin i den ena skålen, är lika mycket energi i andra skålen. Energi kräver energi. Det är de enda som får balansen att återställas.


Vi har en son. En fantastisk fin och sprudlande livfull son, som heter Henry. Hela hans väsen är som ett knippe energi. Vår andra två barn har också en hel del energi. Ja, alla barn har mycket energi. Men Henry han har inte "mycket energi". Han ÄR energi.


Om Signe och Leonard är två stycken riktigt rejäla strålkastare, så är Henry som uranet i ett kärnkraftverk. Jag är kanske som ett ganska starkt lysrör. Och Fredrik är för tillfället mer som en  LED-lampa i ett vitrinskåp. Det måste liksom vara dunkelt i rummet för att se honom lysa.


Vår familj är lite i energimässig obalans för tillfället, kan man säga. Att vara med Henry, kräver energi. Att vägleda honom, att leka med honom, att gränssätta och trösta honom. Allt kräver väldigt mycket energi. Hans ögon ser allt, hans sinne uppfattar allt. Han testar allt, han frågar om allt, han är nyfiken på allt. Och han gör ALLT med ljusets hastighet och med 100 procent frenesi.


Henry är fantastisk.


Han kommer att kunna komma hur långt som helst, bli vad som helst. Astronaut, stadsminister, konstnär, fotbollsproffs, kärnfysiker. Men denna underbara förmåga har sitt pris. Priset som måste betalas av föräldrarna, varje stund av varje dag som vi är med honom. Energi, energi och energi. Annars skenar han iväg som en förarlös racerbil. Inte vårdslös eller oregerlig. Bara väldigt energisk.


Denna motor måste styras, stöttas, älskas och vägledas. Och detta kan endast ske med hjälp av väldigt mycket kraft och engagemang.


Kära gode Gud, hjälp oss. Vi har en hedersam uppgift som föräldrar. För det är en ära att ha Henry som sin son. Men vi kämpar med energi-balansvågen. Den kommer i väldig, väääldig gungning ibland. Man vill ge honom det bästa. Men vardagen, livet, måenden - blir hinder på vägen. Det ockuperar vår energi. Riktar den åt ett annat håll.


 Men kampen är värd varje droppe. För hans lysande kraft gör vår värld så ofattbart vacker.


0 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla