- Inte ett moln, så långt ögat kan nå. Inte en droppe regn, på flera dar ...
Jag har skjutit upp och förträngt Signe och Henrys behov av galonjackor. De har ett par jättefina fleecefodrade regnjackor som jag hade tänkt skulle fungera över sommaren. Men det var i våras när jag drog mig till minnes de senaste somrarnas iskalla, höstruggiga väder. Men ack så fel jag antog, tack och lov.
Barnögona förtjänar väl i alla fall att ha regnjackor att tillgå. Det kan ju faktiskt regna. Det är vi väl medvetna om. Någon dag. Kanske alla dagar hädanefter. Förlåt, men som småbarnsförälder måste man vara realistisk. Och ingen vettig förälder låter väl dagis eller dagmamma stå helt utan klädalternativ vid en vattenstrilande väderprognos, bara för att det varit sol hittills? Vore en aning naivt.
Men så har vi gjort hittills, hela denna makalösa sommar. Men igår insåg jag att moln faktiskt kan samla sig på himlen. Det går inte att leva i förnekelse mer. Vi bor i Sverige. Det var dags att ta tag i det hela. Reanörd som jag är, älgade jag runt på lunchen i varenda affär för att hitta galonjackor för nedsatt pris. Allt annat är en nödlösning, enligt mig. Men det var tunnsått. Precis när jag ansåg mig besegrad, så dök de upp på ett ställ. Lite bakom de andra reavarorna, men med lovande röda prislappar. 100 spänn nedsatta och fin kvalité.
Ivrigt började jag scanna igenom storlekar. 110-116, 98-104, 122-128, 98-104 ... åh nej. Typiskt. Alldeles för stort. Jag gick ett varv till, tittade igen. Hoppades att jag hade missat något. Kollade på andra nedsatta jackor, men det var regnjackor jag skulle ha var jag tvungen att påminna mig om. Tittade stressat på klockan. Lunchen började lida mot sitt slut.
Då insåg jag att det faktiskt var ett parti galonjackor av samma sort, som jag inte ens brytt mig om att kolla på. Ett parti helrosa jackor. Mindre ivrigt scannade jag storlekarna. 86-92 ... och en till 86-92. Exakt de storlekarna jag var på jakt efter.
Jag blev stående med de två galonjackorna i handen. Som fastfrusen, stirrande på dem. Jag hade ju hittat exakt vad jag var ute efter. Men de var ... fullständigt, oerhört rosa. Då blev plötsligt mitt shoppingdilemma av en helt annan karaktär. Jag önskade nästan att jag inte hade hittat jackorna. För nu var jag tvungen att rannsaka mig själv. Rannsaka syftet med plaggen. Och helt ofrånkomligt; rannsaka genusperspektivet.
SUCK! Jag som bara ville köpa ett par galonjackor! Inte göra ett ställningstagande. Men hur jag än gjorde, (förutom förbli fastfrusen i affären med jackorna i handen tills de slängde ut mig) så skulle det bli ett ställningstagande. Varken jag ville det eller inte.
För om jag hängde tillbaka jackorna, så blev mitt ställningstagande att Signe och Henry hellre blir blöta imorgon hos dagmamman om det regnar, eller blir tvingade att vara inomhus. Detta på grund av en färg, inte på grund av bristen på utbud.
Om jag köpte en jacka, bara till Signe, så var mitt ställningstagande att bara Signe kan bära den färgen och att Henry hellre blir blöt eller måste vara inomhus, än att bära den färgen. Och det skulle innebära att jag fastslår för mig själv, att det finns rätt och fel färger för barn.
Så slutligen, om jag bestämmer mig för att köpa båda jackorna, så blir det ett ställningstagande att låta Henry bära rosa. En färg som vi i vårt samhälle använder på barn för att signalera att "här kommer det en flicka". Och den ska bäras av Henry, som är en pojke. Innebär det något för Henry? Nej, Henry själv har absolut ingen uppfattning om detta. Så vem styr då om detta skulle vara ett problem? Ska det vara samhället? Eller jag?
Pustande och suckande var jag tvungen att försöka lyfta perspektivet en nivå. (Snart var lunchen verkligen slut!) Att för ett ögonblick låtsas att färgen inte längre var en faktor.
- Vad behöver Signe och Henry? Svar: Galonjackor, för att slippa bli blöta om det regnar.
- Vad finns att tillgå? Svar: Galonjackor, på nedsatt pris, i rätt storlek.
- Finns det några hinder att köpa dessa (te x dålig kvalité, fel sorts material)? Svar: Nej.
Alltså:
Ska det faktum att jackorna är rosa, få vara viktigare än de ovanstående punkterna?
Svar: ...
Jag tog ett djupt andetag och gick med bestämda steg till kassan. Jag frågade om det var bytesrätt. Men imorse rev vi av lapparna.
Och idag får det fått regna hur mycket det vill när de varit hos dagmamman.
För vad är det man brukar säga?
- Det finns inga dåliga väder, bara dåliga ...