Som en mjuk och spänstig båge spänns den ut. Tiden. Tideräkningen.Den som tar sin början när det första barnet kommer och föräldrarskapet föds. Vi håller dem varmt i vår famn.
En kort stund, en evighet, är de nyfödda. Stilla betraktar vi varandra. Ömsesidigt förundrade över varandras värdefulla existens.
Sedan får barnaögonen något nytt i blicken. De blir medvetna.Nyfikna. Snart rör de sig. Ut på vardagsrumsgolvet.In i livet.
Som upptäcksresanden i färd att landstiga en ny kontinent. Upp på benen och med skuttande fart flyger de in i språkets land. Där avnjuter de sin tillvaro som turister på en marknad. Köper nya ord och laddar kameran med nya intryck. Präntar in och tar med sig. Kommer hem som nya människor, fulla med nya förmågor.
Våra små sagoprinsar och prinsessor. De är som äventyr inkapslade i människoform.
Att följa deras svindlande tankar och sprudlande utveckling är som att kliva upp på regnvågen och hälsa på gubben i månen. Varje dag. Vilken förmån. Att få åka med jultomtens renar till farfar sol.Att få vara en passagerare i livsutvecklingens förgyllda rymdfarkost. Ibland kraschar den. Men oftast tar den oss till svindlande höjder. Tack sagoprinsar och prinsessor. Tack för att vi få vara besättningspersonal på er resa.